Solidaritetsprojektet ”Tobias Änglar” beviljas cirka 63 000 kronor (5 805 euro) inom EU-programmet Europeiska solidaritetskåren. Det består av en informell grupp på sex unga i åldern 22–29 år som alla studerar medicin och har ett stort engagemang för blodstamcells- och benmärgsdonationer. Det här är deras andra solidaritetsprojekt och syftet är att öka kunskapen om Tobiasregistret; det svenska nationella registret för blodstamceller.

Andelen heltidsanställda inom den öppna fritidsverksamheten i kommunerna har ökat kraftigt, medan andelen timanställda har minskat rejält. Samtidigt vittnar chefer om växande svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Rapporten Kartläggning av den öppna fritidsverksamheten bygger på en nationell enkätundersökning där 219 av landets kommuner deltog. Den ger en bred bild av utvecklingen inom öppna fritidsverksamheten, från anställningsformer och kompetensbehov till förvaltningstillhörighet och samverkan med andra aktörer.

Idag, 26 maj, tillträder Magnus Jägerskog som ny generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Magnus Jägerskog har lång erfarenhet av att leda organisationer som arbetar för barns rättigheter, ungas hälsa och delaktighet. Han har dessutom ett starkt engagemang för samhällsutveckling och för civilsamhället. Som ny generaldirektör för MUCF betonar han vikten av närvaro, samverkan och kunskapsbaserade insatser.

– Jag ser fram emot uppdraget och kommer att arbeta nära och i dialog med myndighetens målgrupper. Som samhälle står vi inför en rad utmaningar där civilsamhället är centralt. I detta arbete har MUCF en nyckelroll som stöd för civilsamhället och för att stärka samverkan mellan det offentliga och det civila samhället. Vi ska också växla upp arbetet för ungas fritid, delaktighet och etablering i samhället, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör, MUCF.

Orsakerna till att unga befinner sig utanför arbetsmarknaden och utbildningssystemet kan vara många och komplexa, men gemensamt för många av dessa unga är att behovet av stöd från flera offentliga aktörer samtidigt, och därför är behovet av samordning mellan insatserna stort. 

I åldersgruppen 16–24 år har andelen unga som varken arbetar eller studerar ökat något jämfört med 2022, från 5,5 till 5,8 procent, medan andelen har minskat något bland unga 25–29 år, från 11,0 till 10,8 procent. Bland killar var andelen 8,1 procent och bland tjejer 7,2 procent. 

Antalet unga som varken arbetar eller studerar uppgick under 2023 till 131 754 personer, (131 780 var motsvarande siffra 2022). Andelen ökade något till 7,7 procent jämfört med 7,6 procent under 2022, men är fortsatt på den lägsta nivån sedan mätningarna startade 2007. Det visar statistik som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tagit fram.

Statsbidraget är en del av det utökade uppdrag om unga som varken arbetar eller studerar som MUCF nyligen fått av regeringen. De insatser som kommuner och regioner gör ska ske i samverkan med andra samhällsaktörer som till exempel myndigheter, näringsliv eller civilsamhälle.

Regeringen har gett Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, i uppdrag att fördela 20 miljoner kronor som kan sökas av kommuner och regioner från och med 16 maj. Detta kompletterar MUCF:s nyligen utökade uppdrag att fungera som nationell resurs för samordning och stöd i frågor om unga som varken arbetar eller studerar med särskilt fokus på psykisk ohälsa.

Klimatkris, krig, ekonomisk oro och psykisk ohälsa. Det är lätt att tro att unga i Sverige ser mörkt på sin framtid. En ny rapport från MUCF om ungas syn på livet, sin hälsa, fritid och framtid ger en mer nyanserad bild: Tre av fyra unga är nöjda med livet idag – och de flesta ser ljust på sin framtid. Samtidigt oroar sig många för att inte leva upp till egna eller andras förväntningar och varannan ung tjej oroar sig ofta för sitt utseende eller sin vikt.