Frågor och svar om organisationsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer

Här hittar du svar på vanliga frågor vi fått när riksorganisationer söker och redovisar organisationsbidrag för barn- och ungdomsorganisationer.

Andra bidrag har sina egna förordningar med regler som gäller för dem.

Om organisationen

Vilka räknas som barn- och ungdomsorganisationer?

För att räknas som en barn- och ungdomsorganisation ska minst 60 procent av era medlemmar vara mellan 6 och 25 år. 

Det betyder att minst 60 procent av era medlemmar ska ha fyllt 6 men inte 26 år den 31 december året innan ni skickar in ansökan till MUCF.

Om medlemsföreningarna

Vad räknas som en medlemsförening?

När ni söker bidrag räknas en förening:

• som är en ideell förening med stadgar som har antagits på ett demokratiskt sätt
• som finns med i riksorganisationens register över medlemsföreningar
• som har en styrelse eller motsvarande beslutande organ (grupp personer som har rätt att fatta vissa beslut)
• där minst 60 procent av medlemmarna är mellan 6 och 25 år som bedriver verksamhet som inte bara är av tillfällig karaktär.

Måste en barn- och ungdomsorganisation ha medlemsföreningar?

Ja, en barn- och ungdomsorganisation måste ha medlemsföreningar. Det finns dock ett undantag.

Undantag: nationella minoriteter
Det enda undantaget är barn- och ungdomsorganisation som företräder någon av de fem nationella minoriteterna (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar). 
På lokal nivå kan verksamheten till exempel organiseras som nätverk eller grupper av unga som gör aktiviteter tillsammans. 

Dessutom får en nationell minoritetsorganisation räkna med medlemmar som är direkt anslutna till riksorganisationen vid ansökan om bidrag. 

Denna möjlighet finns inte för andra barn- och ungdomsorganisationer, som endast får räkna med medlemmar i sina lokala föreningar.
 

Hur många medlemmar måste en medlemsförening ha?

Det är inte reglerat i förordningen men MUCF anser att en medlemsförening bör ha minst tre medlemmar.

Måste medlemsföreningar ha bedrivit verksamhet i två år för att räknas i ansökan?

Nej, kravet på att bedriva minst två års verksamhet i Sverige före ansökan om bidrag gäller bara för riksorganisationen, inte för medlemsföreningarna.

När det gäller medlemsföreningarna behöver ni bara visa att de bedriver verksamhet som inte bara är av tillfällig karaktär.

Vad innebär det att vara en demokratiskt uppbyggd förening?

MUCF följer rättspraxis (tidigare domar) som visar att en förening måste vara uppbyggd så att medlemmarna har inflytande och kan delta i besluten. Det handlar inte bara om vad som står i stadgarna – utan också om hur er förening fungerar i praktiken. 

Det innebär i korthet att:

• föreningen ska följa sina egna stadgar
• medlemmarna ska ha insyn, kunna kontrollera och utkräva ansvar särskilt när det gäller ekonomi och styrelsens arbete
• medlemmarna ska kunna välja och avsätta styrelsen och andra förtroendevalda.
• föreningen ska välja en oberoende revisor (eller revisorer) som granskar hur styrelsen sköter ekonomin och de uppdrag de fått
• det ska vara tydligt hur och när medlemmarna godkänner att styrelsen har skött sitt uppdrag (ger styrelsen ansvarsfrihet)
• alla viktiga beslut ska fattas enligt stadgarna och att alla medlemmar ska kunna vara delaktiga i föreningens arbete
• den som ansöker om medlemskap och uppfyller de krav som ställs i stadgarna ska antas som medlem

Du kan läsa mer om vad demokratisk uppbyggnad betyder i MUCF:s rättsliga ställningstagande.

Vad gäller om en medlemsförening får LOK-stöd eller är med i en annan ansökan?

Om någon av era medlemsföreningar får LOK-stöd från Riksidrottsförbundet eller är med i en annan organisations ansökan behöver ni ange det i er ansökan till MUCF. Om det är så räknar vi bort de medlemsföreningarna när vi räknar ut hur stort ert bidrag blir.

De kan dock fortfarande räknas med för att visa att ni uppfyller grundkraven för minsta antal medlemmar mellan 6 och 25 år och geografisk spridning.

Ett tips är att ni skapar rutiner för att samla in den information ni kommer att behöva om era medlemsföreningar så att ni har det klart när ni skickar in ansökan. 

Vad betyder det att bedriva en verksamhet som inte endast är av tillfällig karaktär?

En medlemsförening måste bedriva regelbunden verksamhet under året för att kunna räknas med när ni söker bidrag.

Om en förening är nystartad och inte har hunnit bedriva någon verksamhet året innan ni söker bidrag kan vare sig föreningen eller dess medlemmar räknas med i bidragsansökan.

Det finns ingen fast gräns för hur sent en förening kan bildas för att få räknas. Men, om föreningen saknar en verksamhetsberättelse som visar vad den faktiskt har gjort under året eller om verksamhetsberättelsen bara beskriver vad man ska göra framåt i tiden ska varken föreningen eller dess medlemmar räknas med.

För att visa att föreningen bedriver aktiv och varaktig verksamhet kan den till exempel ha:

• en verksamhetsberättelse som beskriver årets aktiviteter
• hållit årsmöte enligt sina stadgar
• haft styrelsemöten
• genomfört aktiviteter för, eller tillsammans, med sina medlemmar.

Det räcker inte om föreningen bara:

• ordnar ett enstaka läger
• håller enstaka kurser eller utbildningar
• har få eller inga aktiviteter.

Föreningen får heller inte vara vilande, alltså inte ha någon verksamhet alls.

Om medlemmarna

Vilka kan vi räkna som medlemmar?

När ni söker bidrag kan ni räkna med den som:

• är medlem i en medlemsförening som uppfyller alla villkor eller som är medlem i en organisation som organiserar nationella minoriteter i Sverige
• har rätt att påverka beslut om organisationens verksamhet och inriktning enligt stadgarna
• aktivt har bekräftat sitt medlemskap under året före ansökan genom att ha:
  • betalat sin medlemsavgift,
  • ansökt om medlemskap eller,
  • på annat sätt visat att hen vill vara medlem.

Om personen är under 18 år kan en vårdnadshavare godkänna medlemskapet, till exempel genom att betala medlemsavgiften.

Kan medlemmar som går med sent på året räknas två år?

En medlem får bara räknas med ett år i taget. För att kunna räknas med måste medlemmen ha bekräftat sitt medlemskap året före ansökan.

Om någon går med sent på året och samtidigt får sitt medlemskap förlängt till nästa år, så får personen bara räknas med för ett av de två åren, inte båda. Det är föreningens ansvar att se till så att medlemmar inte räknas med dubbelt.

Medlemskapet ska alltså bekräftas på nytt varje år, även om medlemmen har fått "ett år till på köpet".

Kan en person som är medlem i flera föreningar räknas med flera gånger?

Det går bra att räkna med en person flera gånger om hen är med i flera medlemsföreningar i er organisation. Det kan till exempel handla om:

• medlemskap i två föreningar som bedriver olika typer av verksamhet
• att personen bor på en ort men studerar på en annan och därför är aktiv i två lokala föreningar.

Om personer har registrerats i flera föreningar utan att själva ha sagt ja, kommer MUCF att utreda det. Det är inte tillåtet.

Kan personer som bor utomlands eller är utländska medborgare räknas som medlemmar?

Ja, det går bra i vissa fall. Ni kan räkna med medlemmar som:

• är folkbokförda i Sverige men som bor utomlands tillfälligt* (till exempel för studier eller arbete)
• befinner sig i Sverige och har lämnat in en ansökan om uppehållstillstånd här

*Med tillfälligt menas att man är utomlands under högst ett år.

Finns det medlemmar som inte kan räknas med i ansökan?

Det kan vara så att ni har fler medlemmar i organisationen än de som ni får räkna in i underlaget för er ansökan. Det kan till exempel vara medlemmar som inte uppfyller villkoren för att de är:

• stödmedlemmar
• direktanslutna till riksorganisationen*, eller
• tillhör vilande föreningar

*undantag gäller för organisationer som företräder nationella minoriteter – de får ha direktanslutna medlemmar, så länge det finns lokalt förankrad verksamhet.

Om antalet medlemmar i ansökan skiljer sig från det totala medlemsantalet i organisationen kan MUCF be er att förklara varför. Det är därför viktigt att ni har koll på vilka medlemmar som får räknas med – och att det framgår tydligt i era dokument.

Hur skyddar vi medlemmar som har skyddad identitet?

Om ni har medlemmar med skyddad identitet behöver ni ha rutiner som gör att deras identitet inte avslöjas – varken internt eller vid granskning.

Ni behöver kunna visa för revisorn att personerna är medlemmar, utan att deras personuppgifter avslöjas. Ha gärna en dialog med er revisor inför ansökan om hur ni ska göra detta på ett säkert sätt.

Om revisorn kan bekräfta medlemskapet utan att avslöja identiteten kan medlemmen räknas med i ansökan. Men, om det inte går att bekräfta medlemskapet utan att avslöja personuppgifter så ska medlemmen inte tas med i ansökan till MUCF.

OBS! MUCF brukar normalt inte be om personuppgifter eller medlemsregister utan det är revisorn som kontrollerar era uppgifter. Men om ni ändå lämnar in information om personer med skyddade personuppgifter måste ni meddela oss det, så att vi kan hantera uppgifterna på ett säkert sätt och skydda personernas integritet.

Vad innebär det att en medlem ska ta aktiv ställning för sitt medlemskap?

För att en person ska få räknas med som medlem i ansökan behöver hen året innan ansökan skickas in till MUCF ha visat att hen vill vara medlem i er organisation. Det kan personen göra genom att:

• betala en medlemsavgift
• ansöka om medlemskap, skriftligt eller digitalt
• bekräfta medlemskapet på något annat tydligt sätt enligt era rutiner.

Det är era stadgar som avgör hur medlemskap ska fungera och vad som krävs för att bli medlem. 

Om ni valt att ha en medlemsavgift så ska den gälla för alla medlemmar. Det går inte att ha olika regler där vissa betalar och andra enbart blir medlemmar genom att få sin ansökan godkänd.

Om medlemskapet inte bekräftas med en avgift eller ansökan är det extra viktigt att personen får tydlig information om att hen är medlem och vad det innebär.

Om ni har livstidsmedlemmar så måste dessa också bekräfta medlemskapet varje år för att få räknas som aktiv medlem i ansökan.

För barn och unga under 18 år kan en vårdnadshavare ta ställning i deras ställe – till exempel genom att betala medlemsavgiften. Det räknas då som att barnet är medlem och har rätt att delta i verksamheten, till exempel genom att rösta i föreningen.

Men viktigt att tänka på:
Eftersom MUCF:s bidrag ska stödja barns och ungas självständiga organisering, bör det vara undantag – inte regel – att vårdnadshavare agerar för barnet. Ju äldre barnet är, desto viktigare att det själv tar beslutet att bli medlem.

Om stadgarna

Vad ska finnas med i stadgarna?

Stadgarna är föreningens egna regler som beskriver hur den ska fungera på ett rättvist och tydligt sätt. 

För att MUCF ska kunna bedöma om er organisation är ideell förening som är demokratiskt uppbyggd, måste både ni som riksorganisation och era medlemsföreningar ha stadgar som berättar:

• Föreningens namn - Namnet ska tydligt visa vilken förening det gäller.
• Syftet med föreningen - Varför föreningen finns och vad vill den uppnå eller förändra.
• Vilken verksamhet föreningen ska driva - Vilka aktiviteter ni ska ha.
• Hur beslut fattas i föreningen - Det ska stå vem som får vara med och bestämma, till exempel att alla medlemmar har rösträtt på årsmötet.
• Vem som får företräda föreningen (styrelse, firmatecknare) - Det ska framgå vilka personer som får fatta vissa beslut för föreningens räkning, skriva på avtal eller ansöka om pengar.
• Hur ansvar kan utkrävas - Det ska finnas regler för hur föreningen följer upp om någon i till exempel styrelsen har misskött sitt uppdrag. Det kan handla om att medlemmarna inte beviljar styrelsen ansvarsfrihet (godkänner hur de arbetat) på årsmötet eller att en person inte längre får behålla sitt uppdrag.
• Hur man kan ändra stadgarna - Reglerna får inte ändras hur som helst. Det ska stå när och hur det får göras, till exempel att två årsmöten måste säga ja.
• Hur föreningen kan upplösas (avslutas) - Det ska stå vad som händer om föreningen vill lägga ner, och vad som ska göras med pengar eller material som finns kvar. 

Stadgarna bör även förklara hur medlemskapet fungerar. MUCF rekommenderar därför att stadgarna tydligt beskriver:

• vem som kan bli medlem och hur det ska gå till att bli medlem
• medlemmars rättigheter och skyldigheter
• olika typer av medlemskap, till exempel stödmedlemmar

Om föreningen har stödmedlemmar, bör det framgå vad det innebär. Stadgarna bör också förklara hur en medlem kan lämna eller bli utesluten ur föreningen.

Vad menas med att medlemsföreningen ska ha antagit stadgarna på ett demokratiskt sätt? 

Regeringens förordning (regelverket) säger att en medlemsförening måste ha antagit stadgar i demokratisk ordning och ha en styrelse eller motsvarande beslutande organ (grupp personer som har rätt att fatta vissa beslut) för att få räknas med i ansökan. Enligt MUCF:s tolkning av rättspraxis (tidigare domar) innebär det att: 

• medlemmarna själva har fått vara med och besluta om stadgarna på ett möte, till exempel på ett årsmöte eller bildandemöte
• beslutet har fattats enligt föreningsdemokratiska principer*
• om föreningen har använt sig av riksorganisationens mallstadgar (kallas också normalstadgar), måste det vara möjligt att anpassa dem för medlemsföreningen.

*De viktigaste föreningsdemokratiska principerna är att: 

• alla medlemmar ska ha möjlighet att påverka beslut som rör föreningen, till exempel genom årsmöten och medlemsmöten
• alla medlemmar har lika stor rösträtt, oavsett ålder, kön eller hur länge man varit medlem
• styrelse och andra ansvariga väljs demokratiskt av medlemmarna på exempelvis ett årsmöte
• medlemmarna ska kunna få veta hur beslut tas och vad pengarna används till
• styrelsen har ansvar för föreningens verksamhet och måste kunna redovisa sitt arbete inför medlemmarna
• föreningen styrs av stadgar (en typ av grundlag för föreningen) som medlemmarna gemensamt har antagit

När föreningen har antagit stadgar på det här sättet och valt en styrelse, får föreningen så kallad rättskapacitet. Det betyder att föreningen blir en juridisk person som kan skriva avtal, ha bankkonto, äga saker, ansöka om bidrag och driva verksamhet i sitt namn. 

Om stadgarna inte går att anpassa för medlemsföreningar räknas de inte som antagna i demokratisk ordning, enligt MUCF:s tolkning av rättspraxis. Medlemmar på lokal nivå ska kunna påverka hur deras förening organiseras och kunna fatta beslut om stadgarna.

Om bidraget

När får vi bidraget?

Bidraget betalas ut under det år det ska användas, oftast i slutet av januari eller början av februari.

När ni får pengarna beror på hur stort bidrag ni har fått:

• Om ni fått högst fem prisbasbelopp betalas hela summan ut på en gång.
• Om ni beviljats mer än fem prisbasbelopp, delas bidraget upp i två utbetalningar:
  • Hälften av pengarna betalas ut i slutet av januari eller början av februari.
  • Den andra hälften betalas ut i slutet av juni eller början av juli.

Vad kan vi använda bidraget till?

Bidragets syfte är att stödja barns och ungdomars självständiga organisering och inflytande i samhället och ska användas för att stödja er löpande och långsiktiga verksamhet i Sverige.

Det innebär att ni till exempel kan använda bidraget till:

• lön och andra kostnader för personal på ett kansli,
• samordning av verksamheten i hela organisationen,
• kommunikation, möten och samarbete mellan riksorganisationen och medlemsföreningar,
• utbildningar, material och andra insatser som gör organisationen starkare på lång sikt.

Däremot är det inte tillåtet att använda bidraget till:

• privat konsumtion – till exempel mat, resor eller inköp för enskilda personer eller
• att köpa alkohol, narkotika eller tobak

Vad gäller om vi söker pengar som ska gå till våra medlemsföreningar?

Ungefär två tredjedelar av bidraget fördelas som stöd för era medlemsföreningar (beloppet framgår av beslutet). Dessa pengar ska gå till att stödja och stärka medlemsföreningarnas ordinarie och långsiktiga lokala verksamhet, inte till den nationella nivån.

För att få pengar till medlemsföreningarna behöver ni i ansökan beskriva hur: 

• ni tänker fördela pengarna (till exempel lika för alla, efter antal medlemmar eller verksamhet).
• fördelningen sker (till exempel via ansökan, beslut i styrelse eller en förutbestämd modell).

Se till att ni tydligt skriver ned hur detta ska gå till så att MUCF vid behov har möjlighet att följa upp att ni följt era egna principer och tillvägagångssätt. 

Får vi spara bidraget till nästa år?

Nej, bidraget ska användas det år ni får bidrag för*. 

Om ni har pengar kvar vid årets slut behöver ni betala tillbaka dem. MUCF skickar i så fall ut en faktura på det belopp som ni ska återbetala när vår granskning av er ekonomiska redovisning är klar. 

*Det finns dock ett undantag
Om ni inte har några andra pengar som ni kan använda för att betala räkningar i januari så kan ni använda en liten del av bidraget för att betala nödvändiga baskostnader som hyra eller lön tills det nya bidraget kommer. 

Om ni gör det behöver ni bifoga en resultaträkning som gäller för januari i er ansökan där det klart syns vilka kostnader ni har använt bidraget till den månaden.

Om granskning

Behöver vi ha en auktoriserad eller godkänd revisor som granskar medlems- och föreningsuppgifterna?

Nej det behöver ni inte. Den som ni valt till revisor (en så kallad lekmannarevisor) kan granska de uppgifter om medlemmar och medlemsföreningar som ligger till grund för ansökan. 

Granskningen ska göras enligt MUCF:s mall för lekmannarevisorer (pdf). 

Vilket datum ska vi räkna medlemmarna och medlemsföreningarna?

När ni gör er ansökan ska ni tala om hur många medlemmar och medlemsföreningar ni hade den 31 december året innan ni skickar in ansökan.

Exempel:
Om ni ansöker om bidrag för 2026, lämnar ni in er ansökan senast den 1 september 2025. Då ska uppgifterna i ansökan visa hur det var den 31 december 2024.

Det innebär att: 

• om en medlemsförening har lämnat er organisation före den 31 december kan ni varken räkna med den eller dess medlemmar
• om en medlemsförening blivit vilande under året ska ni inte räkna med den eftersom den inte bedrev verksamhet den 31 december.

Måste vi ha en oberoende revisor?

Ja det behöver ni ha, både på nationell och lokal nivå. 

Även om medlemsföreningen inte har egna konton eller utgifter måste revisorn granska styrelsens arbete och kunna konstatera om de har arbetat enligt stadgarna och de beslut som fattats på årsmötet. Revisorn ska till exempel kunna uttala sig om:

• styrelsen haft möten enligt stadgarna
• årsmötesbeslut har följts
• hen kan rekommendera ansvarsfrihet för styrelsen

Vad menas med att revisorn ska vara oberoende?

Enligt MUCF:s definition är en revisor är oberoende om hen inte:

• sitter i styrelsen (varken nu eller föregående år)
• är närstående* till någon i styrelsen
• arbetar med bokföring eller administration i föreningen
• är anställd eller står i skuld till föreningen

har en roll som påverkar granskningen negativt

*Närstående definieras som: make/sambo, förälder, mor-/farförälder, barn (inkl. bonus- och placerade), barns make, barnbarn, syskon, syskons make och barn.

Revisorn får vara medlem i föreningen.

Om ni har en intern revisor (lekmannarevisor) så väljs den av medlemmarna på årsmötet. Om ni i stället har en auktoriserad eller godkänd revisor så kan den anlitas av styrelsen.

Varför granskar ni våra medlemsföreningar och hur går det till?

Syftet med granskningen är att se att hela barn- och ungdomsorganisationen uppfyller villkoren för bidraget. 

Vi granskar alltid medlemsföreningarna i nya organisationer som söker bidrag. Vi följer också upp tidigare brister hos organisationer som redan fått bidrag. När vi säger brister menar vi att organisationen tidigare inte uppfyllt alla villkor för att få bidrag. 

Vi granskar: 

• stadgarna,
• verksamhetsberättelsen och
• årsmötesprotokollet.

MUCF kan också:

• kontrollera webbplats och sociala medier,
• kontakta den som ni angivit som kontaktperson för medlemsföreningen, viktigt att denna är informerad)
• ta referenser (exempelvis hos kommuner)
• begära in extra dokument (särskilt vid ny ansökan eller brister),
• besöka verksamheter och
• genomföra fördjupade granskningar.

Vad menas med prisbasbelopp?

Prisbasbelopp är ett belopp som justeras varje år som speglar prisutvecklingen i Sverige. Det är Statistiska Centralbyrån (SCB) som räknar fram det och det används för en rad olika beräkningar. Till exempel skatter, studiemedel, föräldra- och sjukpenning, tjänstepensioner och olika avgifter och förmåner. 

Om ni har beviljats fem prisbasbelopp eller mer behöver ni anlita en auktoriserad eller godkänd revisor som granskar er ekonomiska redovisning.

Vad menas med underlagsår?

Underlagsåret är det år som uppgifterna i er ansökan ska baseras på.