Civilsamhällesorganisationer i landsbygder spelar en avgörande roll som sammanhållande länk och erbjuder verksamhet som stärker lokalsamhällen. Men organisationerna kämpar med begränsade resurser, generationsskiften och en urban norm som ofta styr samhällsplaneringen. Trots det är framtidstron något högre hos civilsamhället i landsbygder jämfört med i städer. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Den senaste Attityd- och värderingsstudien som släpptes 2019 visade att det blivit allt viktigare för unga att ha ekonomisk trygghet och fast anställning. 83 procent tyckte att detta var viktigt, jämfört med 77 procent unga 2013. Unga med behovsanställningar var lika oroade för sin ekonomi som unga arbetslösa.  

I år ansökte 30 organisationer om bidrag för antidiskrimineringsverksamhet och 18 av dessa beviljades stöd. Totalt fördelades 28 miljoner kronor för att stärka arbetet mot diskriminering inom samtliga sju diskrimineringsgrunder.

Med hjälp av bidraget ska antidiskrimineringsbyråerna erbjuda avgiftsfri rådgivning och information till privatpersoner om deras rättigheter. Verksamheten ska också inkludera opinionsbildning, kurser, seminarier och allmän information för att främja ett samhälle fritt från diskriminering.

Syftet med forskningsbidraget är att öka kunskapen om det civila samhällets utveckling, organisering och samspel med samhället i övrigt. Områden som varit särskilt prioriterade i årets ansökningsrunda är tillit och kontroll, förort och landsbygd och mångfald och återväxt.

Under december månad får ansökare som sökt EU-bidrag under hösten besked om de varit framgångsrika eller ej, men redan nu öppnar ansökningarna upp för många av bidragen inom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren för 2025. Deadlines är i februari och mars.

Jobbar du med eller fattar beslut om unga? Då kan rapporten Platsens betydelse – unga på landsbygd öka din kunskap om hur levnadsvillkoren skiljer sig mellan unga i landsbygder, städer och storstäder. 

Unga i landsbygdskommuner har sämre möjligheter till en meningsfull fritid och kulturaktiviteter och att kunna ta sig till och från aktiviteter, skola och jobb. De har också något större utmaningar att klara av skolan men är å andra sidan i högre utsträckning förankrade på arbetsmarknaden jämfört med unga i storstadskommuner. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Initiativet är en del av MUCF:s arbete med att uppmuntra kommuner att jobba mer aktivt med EU-programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren. 

Under Förintelsen stämplades romer, liksom andra minoriteter, med särskilda markeringar i nazisternas koncentrationsläger. Romer tatuerades med ett "Z" följt av en sifferkombination för att identifiera varje enskild fånge. Denna grymma handling var en del av en systematisk avhumanisering, där människor reducerades till nummer. Idag, 80 år efter Förintelsen, är romer fortfarande utsatta för diskriminering.

Ungdomsenkäten LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) används av omkring 110 kommuner och fem regioner runt om i landet. LUPP är en kostnadsfri process för att skapa delaktighet för unga på lokal nivå. Genom ungdomsenkäten tar regioner och kommuner reda på hur just deras unga mår och hur de ser på framtiden. LUPP-processen hjälper sen till att stärka kommunernas ungdomspolitiska arbete.