Civilsamhället

I årets uppföljning av det civila samhället ser vi flera utmaningar med ekonomi, medlemsrekrytering, möjligheten att påverka och samarbetet med det offentliga. Men vi ser också att många verksamheter står stadigt även under en samhällskris. 

Syftet med dialogträffen är att identifiera civilsamhällets kunskapsbehov och att utarbeta förslag till åtgärder. Vi ska identifiera fem viktiga områden och förslag till åtgärder. MUCF vill veta veta vad just ni lokala paraplyorganisationer har för

MUCF har uppfattat att civilsamhället inte alltid nås av eller känner sig inkluderade i den information som offentliga aktörer förmedlar om exempelvis stödpaket och restriktioner under coronapandemin.

Vi vänder oss till dig som är kommunal beslutsfattare, politiker, tjänsteperson eller representant för civilsamhället. Konferensen vänder sig även till dig som inte deltog den 26 augusti.

I begreppet ungt civilsamhälle ryms olika former av organisationer, som ideella föreningar, nätverk, stiftelser och andra typer av arenor som engagerar och samlar unga, men vars verksamhet är skild från staten och den så kallade marknaden.

För att stärka varandra samordnar MUCF ett nätverk av myndigheter. Syftet är dels att utbyta kunskap och erfarenheter, men också att utveckla myndigheternas arbete inom politiken för det civila samhället.

Organisationer och dess företrädare som arbetar med rättighetsfrågor och som ofta uttrycker sina åsikter offentligt hör till de mest utsatta. Majoriteten utsätts på nätet, men vi vet också att det som sker i den digitala miljön och i den fysiska miljön kan trigga och påverka vartannat. 

Den europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocesser kan användas av alla som vill förbättra sin samverkan. Koden kan hjälpa civilsamhället och offentliga aktörer att skapa samsyn kring samverkan.

Modellen har tagits fram med hjälp av representanter från civila samhället och offentliga verksamheter.